Många upplever det som en total motsägelse att Gud både ger kärlek och i nästa ögonblick bestraffar i vrede. Hur kan Gamla testamentets bild av Gud vara i harmoni med nya testamentets beskrivning om Guds kärlek? För att förstå Guds egenskaper uppmanas vi i Bibeln att studera skapelsen. Där finns förklaringen.

I Romarbrevets början står det så här: ”Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat” (1:20).

Vi gör en jämförelse ,med solens ljus, värme och energi som är ett uttryck för kärlek till hela mänskligheten. Samtidigt vet vi att ingen kan utmana solen utan att bli bestraffad. Man måste ha respekt för solen. Stirra inte in i solen, då kan du bli blind.

Tyngdlagen är en kärlekens lag som innebär att du kan gå till den du älskar och med rätt teknik flyga till andra delar av jorden och hjälpa människor i nöd. Tyngdlagen gör att man kan spela golf eller fotboll. Viktlöshet utan tyngdlagen skulle göra tillvaron omöjlig. Den som utmanar tyngdlagen och hoppar ut genom ett fönster eller vill försöka flyga utan respekt för flygets anpassning till tyngdlagen, blir krossad.

Jesus liknade sig själv med ”livets bröd”. Våra livsmedel är kärlekens gåvor till oss alla. Tack vare vårt dagliga bröd kan vi bevaras friska och levande. Men man kan också trotsa brödets etik och vräka i sig mat så att kroppen skadas och man dör i förtid.

Låt mig ge den starkaste jämförelsen för att klargöra att kärlek måste också innebära vrede, ungefär som myntet har två sidor. Tänk dig att du älskar dina barn och dina närmaste. Så kommer en galning in med en kniv eller ett dödande vapen. Han attackerar med syfte att döda. Han planerar att våldföra sig och kränka den du älskar allra mest. I det ögonblicket fårkärleken ett nytt uttryck av vrede och vilja att bestraffa. Även om du inte dödar fienden, så vill du oskadliggöra den personen, eller hur?

Vi vet att nonchalans mot naturen, slår tillbaka som ett eko och inger respekt för naturens inre lagar.

Guds kärlek accepterar inte sådant som skadar dig själv eller drabbar andra på ett negativt sätt.

Det är värt att lägga märke till att i Romarbrevets början finns just uttrycket att ”Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet”. I det sammanhanget uppmanas vi att jämföra Guds egenskaper med naturens egenskaper.

Gud är större än vårt förnuft kan fatta. Vi är i jämförelse med Gud som små nanopartiklar i ett oändligt universum. Därför måste vi inse att Gud måste respekteras och tillbedjas både tack vare hans kärlek, men också inför hans vrede och helighet.

Videopredikningarna gör nu sommaruppehåll och beräknas återkomma i mitten på augusti.

Vi har över 50 program som du kan titta på under tiden.

Vi vill önska alla våra tittare en riktigt trevlig sommar!

I genomsnitt är det under juli månad cirka 200 besökare varje dygn i Webbkyrkan. Det är under en vecka 1400 ”närvarande” och av alla brev att döma så är det många som lyssnar, läser och vill ställa frågor eller ge kommentarer.

Jag besökte två personer som regelbundet följer Webbkyrkan. De bor och arbetar vissa tider i Mellersta Östern, men också i USA. En av dem är filmproducent och de har stor erfarenhet av media. De berättade att Webbkyrkan fått vara dem till rik välsignelse och nu gav de en inte mindre än fem tusen kronor som en förstärkning till Webbkyrkans ekonomi. TACK!!!

Vi kom in på ett samtal som berörde mycket svåra frågor i relation till Bibeln. TV-redaktören och filmproducenten är van att se med kritiska ögon och ställa granskande frågor. ”Hur är det möjligt att förstå Gamla testamentet om Gud i motsats till Nya testamentets Gudsbild”, undrade han.

Vi har hört predikas om att Gud är kärleksfull och hur Jesus kom och offrade sitt liv för vår frälsning. Men i Gamla testamentet beskrivs stränga straff, fruktansvärda krig och hur Gud finns aktivt med då även oskyldiga människor dödas.

Mitt svar på den frågan är att Bibeln låter oss förstå hur Gud tänkte i ett skede, att människornas ondska skulle kunna hejdas genom hårda straff och dödsdomar. Ganska snart insåg Gud att straff inte var en bra lösning för att motivera människorna att leva rätt och utveckla sanning och godhet. Därför blev det allt tydligare med förlåtelsen, det ställföreträdande offret i samband med Försoningsdagen.

Amos bok i Gamla testamentet skildrar hur Gud kan ändra sig efter att ha beslutat om en straffdom. I det 7:e kapitlet fick fåraherden vetskap om att Gud planerade ett straff över Israel. Han fick se det som skulle hända, som om det redan var ett faktum. Men då ropade han till Gud och sa att ”Herre, sluta!”. Då ångrade Herren detta. I samband med staden Nineve ändrades också ett beslut om en straffdom och folket fick nåd istället för att drabbas av en dom.

Fram för allt förklarar Bibeln att när Jesus kom, friköpte han mänskligheten från lagens förbannelse (Gal 3:13). Den grundläggande etiken gäller, men istället för straff, ges nåd och barmhärtighet om det gäller homosexualitet eller otrohet mellan en kvinna och man, eller andra försyndelser som tidigare dömdes hårt. Däremot har inte Gud ändrat sin inställning till vad som är rätt eller fel. Sådana lagar är inskrivna i skapelsen och i själva livets innersta förutsättningar.

En trots en sådan förklaring, kvarstår en smärtsam fråga som måste bearbetas. Hur kunde Gud acceptera och t.o.m. föreslå att människor blev dödade, när det skedde…

Jag tror att Gud tog hem dem till evighetens värld för att ta hand om dem där. När han såg oskyldiga barn och vuxna som tillhörde destruktiva kulturer med avguderi, ondska, rasism och annat elände, då tog Gud hand om dem alla för att ge dem en ny framtid i sin härlighet. Döden upplevs brutal och är en chock när den drabbar i samband med våld. Men dödsögonblicket är som när ett barn föds, eller när vi passerar en tidigare stängd port. ”

På ”andra sidan” väntar en överraskning med ljus, härlighet och trygghet, som ska bevara oss alla i evighet, tack vare Guds kärlek och försoningens verklighet.

Stanley Sjöberg

Under sommaren har jag vid några tillfällen här i Webbkyrkan tagit upp frågor som berör kyrkans kris och gudstjänsternas försvagning. När jag berör sådana problem är jag medveten om att inte ha svar på de problem som tas upp.

Både de historiska kyrkorna och det vi kallar ”väckelserörelserna” har gemensamma problem i vår tid. En del söker sig till en mer liturgisk form som skapar trygghet och ger möjlighet att vårda det andliga livet utan stress och utmaningar. Andra inspireras av kyrkor i USA som gör söndagens gudstjänst mer aktuell med spännande intervjuer, korta ”vittnesbörd” och en nutidsanpassad ”predikan”.

En orsak till att så många slutat att vara med i sin kyrka är att man vet på förhand hur det blir och det är inte speciellt intressant. Musiken är ensidig, det som kallas ”lovsång” är en ständig upprepning av enkla texter utan teologiskt djup. Predikans innehåll är goda tankar och uppmaningar som vi hört många gånger förr.

I samband med att jag läst en del kyrkohistoria har jag förstått att vi befinner oss i ett läge när predikan borde klarlägga sådana stora områden som hur Bibeln förklarar Guds egenskaper och VEM Gud är i jämförelse med VEM Jesus är och i vilken mening Den Helige Ande är en personlighet inom Gudomens Treenighet.

Nästan alla som vill lära känna Jesus går till evangeliernas berättelser om den period inom högst 35 år när Jesus kom i mänsklig gestalt. För att förstå vem Jesus är blir det minst lika viktigt att studera Jesus utifrån evighetsperspektivet, i vilken mening Jesus är Gudomlig, men ändå i en relation till Fadern, som är Den Högste, någon som är större än Jesus är.

Egentligen måste kyrkans kris bearbetas mer i samtal där man inte är fler än att alla kan vara med och dela iakttagelser, berätta om vad man läst och kommit fram till.

Jag har de senaste dagarna läst boken ”Ansikte mot ansikte” där Göran Skytte samtalar med Wilfred Stinissen om djupet i kristen tro.  Boken är skriven som en dialog där Göran Skytte får med både skratt och allvarliga ansiktsuttryck, känsla och förnuft, tystnad och starka ord. Det här är nog den bästa bok jag läst på länge när det handlar om att väcka liv i andliga frågor och fördjupa innebörden i att vara en kristen. Det finns en del i samtalet där jag inte är helt överens, eller där jag skulle vilja ställa frågor. Därför har jag också kontakt med Göran Skytte via mail.

Kanske är det Wilfred Stinissen beskriver, en andlig vägledning som främst fungerar i kloster där man ägnar all tid varje dag åt sin inre uppbyggnad. Det måste finnas en enklare väg när man är mitt i livet och ska hinna med allt som hör ihop med yrkesutövning, resor, kommunikation, familj och vänner.

Samtalet i den här boken borde inspirera oss alla att ha liknande samtal mellan våra vänner och tillåta oss att tänka fel, vilja hitta rätt, fråga, samråda, diskutera, be, experimentera och testa olika möjligheter till att stödja andlig utveckling, fördjupning.

Kyrkans kris får inte leda till kyrkans död.

Med hälsning i sommarvärmen juli 2010

Stanley Sjöberg